Att begränsa tryck- och yttrandefriheten kan i
förlängningen innebära ett hot mot demokratin.
Foto: Maria Wånge
En helvit sida med texten ”Den här tidningen är ej godkänd av staten” pryder förstasidan på landets alla dagstidningar idag. Kampanjen är en protest mot politikernas vilja att begränsa tryck- och yttrandefriheten i Sverige. Men alla har det inte lika bra som vi svenskar. I Zimbabwe riskerar man fängelse om man skriver vad man vill – trots att Zimbabwes lagar påminner mycket om de svenska.
I Sverige är tryck- och yttrandefrihet en mänsklig rättighet som är lagstiftad sedan 1766. Lagarna ger bland annat medborgarna möjlighet att granska offentliga handlingar, samt att fritt uttrycka sig utan att staten lägger sig i – oavsett hur kontroversiellt eller upprörande det är.
Men alla har det inte lika bra som vi i Sverige. I Zimbabwe styr regeringen med järnhand över vad som får publiceras i tidningarna. Ingenting som sprider ”rädsla, oro eller förtvivlan” eller som försämrar förtroendet för presidenten och regeringen godkänns. Detta trots att Zimbabwe och Sverige i grunden har liknande medielagar, med skillnaden att Zimbabwes lagar är mer inskränkta. Något som skulle kunna bli verklighet även i Sverige om regeringen börjar begränsa tryck- och yttrandefriheten.
Regeringen bestämmer det mesta
- Det är regeringen som bestämmer vilken information som ska vara tillgänglig och det bidrar till att allt som skrivs är positivt för dem, berättar Sarudzayi Zindoga, före detta skribent i Zimbabwe som tvingades fly till Sverige efter att ha blivit förföljd av agenter från regeringen som inte gillade hennes regimkritik.
Förutom de statsägda tidningarna, som ägs och kontrolleras av staten, finns ett fåtal överlevande privatägda tidningar som försöker ge allmänheten ”sanningen”. Men dessa brukar inte vara särskilt långlivade.
- Man måste söka ett utgivarbevis hos en statligt styrd myndighet för att få driva en egen tidning, och skriver man kritiskt mot regeringen så läggs tidningen ner, berättar Sarudzayi Zindoga.
Lever under hot
Lösningen för många har blivit att skriva under pseudonym på olika webb-sidor via grannlandet Sydafrika. Men inte ens då kan man känna sig helt säker.
- Många skribenter har förföljts, torterats eller fängslats anklagade för att sprida ”falska nyheter”. Man känner sig hotad hela tiden, säger Sarudzayi Zindoga.
- Journalisterna har två val. Antingen att ljuga medvetet och förmedla propaganda på en statsägd tidning eller att riskera att förlora jobbet och bli trakasserad och fängslad på en privatägd, fortsätter hon.
Vill inte att polisen ska tala med media
Riktigt lika hårda åtstramningar är nog inte att vänta i Sverige, men en majoritet av riksdagsledamöterna är för att avskaffa möjligheten för poliser att tala med media samt att minska insynen i förundersökningar, enligt en sifo-undersökning. Och det är alltså mot detta som Tidningsutgivarna och Sveriges alla dagstidningar sätter sig emot idag.
Läs mer om mediesituationen i Sverige jämfört med Zimbabwe i rapporten ”Journalistikens villkor – Sverige vs Zimbabwe”, skriven av undertecknad och Maria Wånge i kursen Internationell journalistik.
Jenny Narvesjö
